En resa i livet

Jag precis hem från glada London igen, denna gång var det shopping på schemat. Lite små gobitar ligger i väskan och kontot är met tomt.. men vad gör det, lycklig blir jag av mina impulskö.. Nu längtar jag till europa så pass att jag snart promenerar hem. men dagarna räknas ner..

och för er alla som bor utomlands eller inte har tv, ni har väl inte missat hur bra tvt.se och tv3.se är med deras web program? Jag har fortfarande inte lyckats få tag i hela Grace serien från början till nu och håller tillgoda med vad webben ger mig.. =) Så nu ska jag somna, till datorns prat om pengar i lyxfällan för min arab tv gör mig inte gott..=)

Ååå nej, Om du har lätt för att fastna vid spel, börja INTE spela Sim City. Jag som skulle lägga mig tidigt fastnade här och hur ska jag nu orka upp till mötet/föreläsningen med halva management om bara fyra timmar? Gulp!!

Maggie har bakat tårta hela dagen, andra flickor har grillat med farfar och jag landade från min 24 timmars London och gottade mig i allt. Det var klokt av Maggie att insisterade på att bära hem tårtan själv, annars hade den legat i backen. Som vanligt halkade jag mig fram, det är för mycket fukt på gatan nu för det är juh knappast jag som är osmidig.. ;) Jag längtar i alla fall tills i morgon efter gymmet, då ska jag gluffsa i mig allt gott!

Sam var min London guide och jag som trodde jag "sett" London fick nu en helt annan bild. Dessutom lyckades jag äntligen lura med någon som ville gå och se musikalen "Mamma Mia" med mig. Mycket kan Sverige sälja, så som Saab och volvo, men våra älskade Abba kommer vi alltid att få ha kvar.. och vilken härlig musikal det var, se den mina vänner.. Ni bara måste! =)

Går runt och nynnar på denna lilla visa från Lisa, fantastiskt fin.

Hoppas du sover gott i natt för det ska jag göra =)

"Om jag snubblat efter vägen
Om jag skrubbat mina knän
Om jag varit alltför ivrig
Om jag varit för bekväm
Om det nån gång tagits från mig
Det jag vetat var min rätt
Om jag varit alltför hungrig
Om jag varit alltför mätt
Om jag slagits mot dom egna
Som om ej fienden var nog
Och om ögonen var kalla
Hos han som tyckte att han log
Och om famnen där jag vilat
Inte givit mig någon ro
Om jag ropat ut i mörkret
Gud vad vill du vi ska tro

Och om vägarna var långa
Och inte ledde någonstans
Om jag stirrat ner i marken
Och önskat att jag inte fanns
Om orätt satt på tronen
Om orätt satt på rättens plats
Om varje steg förde mig bakåt
Fast än jag sprang fast jag tog sats
Om jag slagits mot dom egna
Som om ej fienden var nog
Och om ögonen var kalla
Hos han som tyckte att han log
Och om famnen där jag vilat
Inte givit mig någon ro
Om jag ropat ut i mörkret
Gud vad vill du vi ska tro

Om jag snubblat efter vägen
Och fått munnen full av grus
Om jag kännt hur blodet runnit
Från min mun ner på min blus
Och om inga goda skördar
Nånsin fötts ur allt mitt slit
Kan jag ändå konstatera
Allt som skett har lett mig hit"

Jag är så otroligt sugen på ett gott glas rött vin och ost. Jag vill bli lullig och sitta och nattsurra om allt och inget.

Jag drömde hemskt i natt, vaknade i tårar. Drömen handlade om verkligheten, att flytta hem till Sverige och saknaden av livet här. Allt gott bär ont med sig och allt ont bär gott med sig.. längtan efter hund, Sverige och ett vanligt liv är starkt. Starkare än galna fester och resor just nu.

Dax att träna, kroppen ropar efter rörelse.

Ost och vin kväll ala Louise Maggie och Pontan=)

De bästaste av allt så klart!

Platta kladdkakan som blev toppengod med massa grädde och glass ;)

Ett kort som kan locka fram glädje tårar..

=) Mitt egna business card ;)

New York New York, hur underbar kan inte den staden vara? Månaders sparbudget sprack när jag gick till köpcentret, men kom hem med så mycket fina saker och presenter till nära och kära. En underbar promenad i solen blev det oxå, jag längtar efter europa.

Min hosta har precis gått över och jag flyger som en galning. Så mycket att min layover till Damaskus bestod av 23 timmars ihållande sömn. Jag har nu fått massa vitaminer av träning proffset och ska sakta men säkert ta mig tillbaks till gymmet i morgon med ett nytt träningsprogram. Jag mår trots allt så mycket bättre och blir stabil både fysiskt och psykiskt när jag rör på mig .. och med ny musik i Lurarna så mår jag inte illa av träningen i alla fall.. ;)

Mitt schema som Cabin Senior har verkligen blivit galet hektiskt och jag kan knappt minnas när jag var ledig och faktiskt bara kopplade av utan stress, speciellt när min lediga tid går åt till kursen. Jag har inte ens firat min egen födelsedag ordentligt med vännerna, men vad gör det när de finaste vännerna helt enkelt tar saken i egna händer och överraskar med de sötaste små balkongmöblerna man kan hitta, mat och tårta. Så fort jag får kameran att fungera kommer fina bilder upp på bloggen, så håll ut!

Nu kom min älskade Sanna in på Skype, vilken tur jag har!

"Pengar i all ära, men ensam rik gör ingen glad."

Det kommer juh inte som en chock och jag borde ha förstått vad samtalet var om.. det är inte varje dag som Åsa ringer mig.

En stor stjäna har slocknat, en bit av mitt hjärta har stannat och tårarna kan inte sluta ringa och jag skriker rakt ut av sorg. Jag finner inga ord, tankarna är tomma och jag spolar tillbaks tiden om och om igen för att se, minnas och le.

Jag mins så väl alla saker vi gjort,