En resa i livet

Efter skolan besutade jag mig för att bjuda till middag, alltid lika gott och mysigt. När vi inser att lite grädde saknas springer vi ner för att hämta det och en stank av brännt plast når min näsa.. Som de mest välutbildade cabin crew agerar vi instinktivt och berättar åt vår vakt vad vi upptäckt. Tydligen händer inget efter det. När vi väl sitter till bords och har det som bäst med levande ljus och utsökt mat - låter det som värst - brand alarmet. Branden hos grannen nedaför är i full fräs, med en stank som heter duga. Nu får våra fixar män sig ett samtal av mig och vi får de vi fruktat bekräftat, det är ingen övning. Vi springer ner med kläderna som skydda för våra munnar. Det hela har resulterat i hjälte insater från flicksidan och oberäkneliga samtal från chefer från höger och vänster för att få historian att gå ihop. Det förvånad mig att så många kan bo i ett och samma hus utan att reagera? Jag är glad att vi slapp human BBQ och nu är jag utmattad av händelsen. Jag har inte alls studerat som det var tänkt och jobb sminket är fortfarande på, allt jag egentligen önskar är att jag fick kramas i natt.

Livet ska inte tas förgivet, ibland händer det vi bara pratar om.