En resa i livet

Det hela började rätt mystiskt och jag anar att det kan bero på den nykommlig som flyttade in för ett par veckor sedan. Det som till en början såg ut att vara enstaka fall utvecklades till en epedemi var alla tappade delar av skinnet och slutligen dog. Det hela slutade med att akvariet gick i tusen bitar och jag fick lov att inhandla ett Nytt.. kanske är det hela ett tecken? Kanske trotsar jag nu ödet, men så får det också bli. Jag är fast besluten om att "ett djur ska jag ha". Då inga håriga vänner passar min nuvariga lifs stil får fiskarna bli mitt sällskap. Nu simmar fyra vackra parrot fish runt i akvariet tillsamans med två alerta städare. Jag är stolt och vågar knapt andas i närheten, må detta nu fungera!

En mindre tråkig fakta som kom till min vetskap, när jag gick in och läste mer om dessa små färglada vackra fiskar, är att färgen de får är ditplanterad via injektion. Därav förbjuder många länder försäljningen av denna typ av fisk och arbetar aktivt mot att stoppa denna process. Om jag detta bara visste.. Men nu kan jag inte annat än vårda dessa små simmare ömt och hoppas på det bästa.

För att bibehålla ämnet "fisk" ska jag nu meddela mina läsare att en av mina absolut största drömmar har gått i uppfyllelse - att inte bara vidröra en delfin, utan också få simma med dessa otroligt fasinerande, eleganta och vackra djur. Vi besökte Dubais delfinarei där vi betalade en stor summa pengar i kassan och slussades vidare till ett litet polrum. Dock blev jag förskräckt av den minimala pool dessa delfiner hade och jag mådde rent av dåligt av tanken på att detta var deras liv. Först inbillade jag mig att det måste ha mer utrymme någon annan stans och jag skuttade ner för att dränka tankarna och bekanta mig lite. Det var underbart att få hålla i fenan, åka med när de simmade och klappa på den gummiaktiga kroppen. Som så många gånger förr i mitt liv har jag svårt att smälta intrycket, det här minnet kommer jag leva på länge. Dock kände jag mig väldigt ledsen när vi återigen kom ut och jag pratade med den ryss som såg ut att vara ansvarig för stället. Han verkade inte alls förstå vad jag menade och tyckte inte alls att tyckte utrymmet var litet. Hela detta arrangemang blev mer ett girigt sätt för den arab som äger delfinareit, som säkerligen redan är rik som ett troll, att bli ännu rikare på oskyldiga djurs bekostnad. Det om gör mig mest upprörd är alla dessa artiklar jag läst där de ständigt påpekar att det är för delfinernas skull de öppnat delfinariet och syftet är att undervisa, låta folk bekanta sig och där med värna mer om havet och i långa loppet ge delfinerna ett bra liv. Det var med blandade känslor jag klev ut genom dörren och nästa gång jag gör detta i mitt liv hoppas jag på att det är med delfiner som är mer i det vilda eller åtminstone mer likt deras hemmiljö - med syfte att göra deras vardag bättre.

Nu ska jag fortsätta spela mitt nya veterinär spel som jag köpt från internet. Jag är redan månades anställd! =)