Glädje tid..

Jag saknar ord för de få dagar som passerat och det här är som så många andra gånger - ett nyp i armen för att vakna.

Vår återträff med Etihad gänget blev verkligen lyckat, trots lite strul på restaurangen "jossefina" på djurgården. Vi började dagen med ett härligt iskallt sommardopp på långholmen för att avrunda på Berns och Max mat. Vi somnade som utslagna björnar och vaknade bra mycket för tidigt nästa dag. Det var ren lycka att få se alla kända ansikten igen och få höra Espens norska små ord klinga i öronen. Allt var som förr, men så klart annorlunda och långt borta.

Dagarna efter spenderade jag med en väldigt kär och go vän, Vi kramades, pratade minnen och delade en flaska rose i solen på söder. Jag han öven med att träffa Reza som ja inte sett på två år. Det var ett kärt återseende och jag hade svårt för att finna ord.. Det kändes minst sagt overkligt att se han igen då jag nästan börjat fundera på om mina minnen är drömmar eller verklighet. Att få hålla om och krama den människa som gett mig så mycket under åren och få höra en välbekant röst med samma ruttna skämt var som medicin för en trasig själ. Vi surrade och surrade, timmarna flöt iväg och tiden var på tok för kort. Vi bestämde oss för att ses snart igen - och jag bara hoppas på att det inte blir två år som passerar igen.

Nu är jag hemma i underbara Norr, jag njuter som få och jag ska erkänna att glädjens tårar föll på min kind strax innan landning. Det är en känsla att komma hem till familjen svensk mat och inte minst de små underbara systerbarnen. Jag har köpt en eldriven bil till de små vackra vilket blev en uppskattad present. Jag bara ler och ser på när en nöjd Benjamin kör runt runt runt... Det är en glädjes tid!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0