En resa i livet

Första dagen på det "nya jobbet" gick över förväntan. Jag skulle ljuga om jag sa att jag inte var lite nervös inför vårt möte. men ..där satte jag mig i vanlig ordning, med papper upp över öronen, förberedd på det värsta..full load. Men icket det, bara 8 passagerare och jag andades ut.. =) tills vår Cabin Manager snällt informerade om att jag skulle bli checkad på flygningen.. GULP! varför på min första IS flight?! 

Det var lite förvirrat till en början, jag har verkligen ingen aning om var sakerna finns och det är en enorm skillnad att jobba och ständigt fråga var jag kan hitta så enkla saker som koppar eller glas när det i vanliga fall är MIG de frågar och jag har sten koll på läget. Men jag hade en söt gally och härliga crew som var oerhört hjälpsamma och förstående. Jag lärde mig massor på vägen dit och det flöt mer smidigt redan nästa runda. =) Det här kommer bli roligt när jag får mer snurr på karusellen.. det känner jag på mig. I morgon är det dax för munchen och förhoppningsvis en "oktoberfest". Jag hoppas att jag har samma tur med loaden.. men jag tvivlar. Det blir en ny utmaning helt enkelt =)

Min checkning gick alldeles utmärkt och jag blev förvånad över hennes värmande ord och fina komentarer om mitt arbete. Hon tyckte dock att jag var lite förvirrad vid förberedelsen av flighten, vilket hon å andra sidan hade helt rätt i och full förståelse för. Jag var nöjd och det var tydligt att hon var detsamma.

Jag hade turen att ha en så kallad A possition, vilket innebär att jag inte har ansvar om ngn dörr. Jag tog tillfälle i akt att sitta inne hos piloterna under landning, då det var bra länge sedan jag gjorde ngt sådan. Jag måste verkligen säga, att när jag flyger..sitter och funderar (vilket jag ofta gör) så kan jag bara konstatera att jag stormtrivs. Känslan är helt obeskrivligt och jag är så fruktansvärt lycklig att jag tog chansen den där dagen för 1,5 år sedan och for iväg på denna resa. I natt när vi landade satt jag och tittade ut på himlen, alla dessa vackra stjärnor, som aldrig lyser så klart som de gör när man är så högt uppe. Jag fick se planeten venus och nere på marken passerade vi Iran med alla deras brinnande oljefält och vackert dekorerade privata öar.. När vi sedan nådde Dubai kunde jag njuta av den upplysta palmen, de höga byggnaderna och samtidigt få se 3 andra plan gå in för landning. Det är som en förtrollad värld och alla dessa ljus i olika färger får mina ögon att fastna. Jag önskar jag hade en kamera som kunde dokumentera det jag fick se, men det skulle ändå aldrig visa ett rättvisbild och de flesta av bilderna blir sparade som vackra minnen. =)

Nu ska jag försöka sova så jag orkar upp i morgon, jag har lite saker att fixa.

Var rädd om er.. =) Jag tänker på er och undrar hur ni har det..

Nu är skolan slut och jag kan slå ihop böckerna. Det har varit tre tunga, men faktsikt inspirerande veckor. Proven och praktiska utmaningar har regnat tätt men det hela har gått bra, mycket bra. Nu lämnar jag coral ekonomi bakom mig och kliver upp i vår Diamond första och Pearl andra klass. En ny utmaning och det känns nästan som om jag börjar på ett helt nytt jobb.. Det har var precis vad jag behövde!

Mitt schema var som jag hoppats på, inga små flygplan och mestadels layovers. Det känns skönt och nu hoppas jag att det håller i sig. =) Det som var väldigt tråkigt är att Malin kommer hit just då jag flyger som mest. Som tur är så ska ville hon följa med mig till Peking och jag riktigt längtar dit. Det ska bli kul att få ha med en kompis hemifrån ombord och visa henne hur det hela fungerar en vanlig arbetsdag för oss. =) En mini semester från värmen till kylan. Jag har verkligen inte haft medvind sedan jag kom tillbaks och en värmade kram från en känd famn gör mig bara gott. Jag ser fram emot besöket =)

Frida packade väskan för sista gången och tog planet från abu som passagerare, för att åka hem till sitt nya liv i sverige. Det har varit mycket känslor den sista tiden och tårarna bara sprutade. Hon är en del av vår familj här nere och det gör ont i hela mig att veta att hon inte bara åkte på en layover. När jag kom hem efter skolan så var egentligen inte mycket annorlunda förrutom att dörren till hennes rum var låst och ett brev låg på bordet.. Jag vet inte om jag kommer att förstå det här försen om ett par dagar då jag mentalt inser att hon inte är på en layover och snart kommer hem igen. Det blir ett tomrum som aldrig fylls helt och ännu en stjärna i abu dhabi har slocknat. 

Det känns som om allt vänder sakta men säkert. Det går segt segt, men det går.. I dag är jag ledig och jag ska verkligen bara ta det lugnt, ska läsa lite i min manual, packa ner träningskläderna till frankfurt och kanske ta en promenad här i kvällssolen. Vädret är helt underbart i abu nu! =)

Nu har klockan snart hunnit bli 11 igen och jag som lovade mig själv så dyrt och hederligt att ligga i sängen och sova före kl 10 i dag. Skolan är verkligen mycket just nu ochd et fortsätter att fult överasska oss med stora prov. Jag kommer nog aldrig förstå mig på deras studie ide men det är väl bara att gunga med i båten som vanligt. jag ösnkar bara vi ahde ordentligt material att studera av och lite fakta som varar mer än en dag innan de ändras. Jag antar att de är så det kommer vara ett bra tag till innan de kommit fram till de "perfekta" sättet att jobba på. I morgon är det dax för två stora nya prov, praktiskt och skriftligt. Denna gång känner jag inte att jag har samma koll men det ska nog fungera ändå.. jag brukar lösa det på ett eller anant sätt ;)

Förändringar är inte bara till det sämre alla gånger, jag umgås nu med flickorna och gamla vänner mer är jag gjort på väldigt länge. I dag åt jag middag med cassie och vi hade en riktgit trevlig studie stund hemma hos henne. Väl hemma igen, vilket bara är en dörr bort, var Fridas rum så gått som helt tomt och jag kunde inte längre hålla tårarna borta. Det är en mycket mer tråkig förändring måste jag säga.. Väskorna står fint packade och det nästan ekar när jag kliver in i rummet. Hennes blommiga säng är lika välbäddad som vanligt och de små tavlorna hänger kvar på väggen. Bortsett detta så är det kalt och kallt.. jag tror inte jag kommer att förstå hur tomt det egentligen kommer att bli när en av mina bästa vänner, min familje medlem åker. Alla stunder vi haft på balkongen, svamlat om araberna och dessa eviga böner. Alla eftermiddagar vi kört vänner race, kollat på någon tråkig film och matat igenom livets alla frågor. Jag kommer sakna våra romantiska middagar med tända ljus och vin.. För att inte nämna våra bakis dagar med burger king, samma order, samma dryck, samma tid och samma panik att ha det NU.. =) Här nere binder man en mer speciell relation till sina vänner, livet är mer intensivt, standarn och upplevelserna unika och annorlunda. Det är svårt för de som inte bott här eller levt i samma kultur, livsstil och med samma galna företag att verkligen förstå den glädje som finns, men samtidigt de frustreringar som dagligen testar ens tålamod. Nej du Frillan.. Du kommer att lämna ett enormt tomrum efter dig och jag är verkligen tacksam och glad att vi lärt känna varandra. 

Det är dax att ta mig själv i kragen och gå i sänge.. nattdjuret i mig ska inte få vinna! ;)

I dag promnerade jag i vår stad som inte alls är byggd för det. Jag vet inte HUR många taxi bilar som ville att jag skulle åka med, varför stannar det aldrig när de behövs? Det har varit en disig dag i abu dhabi och det kan kanske klassifieras som en dålig dag i Sverige? Det är fortfarande väldigt varmt ute, men sandmolnen ligger tjockt över staden just nu. Jag gillar när det är lite dis, temperaturen sjunker aningen och det känns att en ny årstid är på ingång. Den stekande solen blir lite skymd och det är inte lika plågsamt att vara ute för stackars lilla värmekänsliga Louise. =)

När jag var hemma igen och skulle gå in i vårt hus får jag syn på en liten pojke i kanske 11 års åldern som står, helt naturligt och röker en cigarett. Jag fick verkligen titta en gång till innan jag svalde, bet ihop och gick in genom glasdörren med bilden fast på min näthinna. Jag ville verkligen bara gå ut och bryta sönder ciggaretten och hade så gjort om de inte vore för att han var en lite local unge. Jag tror aldrig att jag kommer förstå mig på det här landet, barnuppfostran som råder och den nonchalanta attityden till framförallt söner. Det var en väldigt sorglig syn som tyvärr är vanlig..

På väg till alwada mall lite senare på dagen passerade jag det stinkande soptunnorna, även denna gång fick jag bita ihop och jag var nära att lägga fram en liten peng. Tyvärr hade jag bara stora pengar på mig just då och denna donation klarar inte min ekonomi för tillfället. Där stod i alla fall en mager man och packade sina kartonger likt ett höghus på cykeln. Jag ser han så ofta stå där, alltid samma smutsiga kläder och samma solbrända slitna sammanbitna ansikte. Jag undrar vad han gör med alla kartongerna och var han bor. Jag undar verkligen när han fick en dusch sist eller tvättade sina kläder. har han någon som saknar han när han är borta eller är han helt ensam? Kan en människa verkligen klara sig i det här landet utan tak för huvudet? Det är sorgligt att se klyftorna som är så skarpa.. Sverige är ett väldigt fint land när man ser det i ett perspektiv.

Det är mycket tankar i omlopp och jag borde kandke focusera på studierna. Vår fina middag igår som farfar arrangerat, i hopp om att binda oss svenskar ännu mer samman och njuta av Fridas sista tid, bjöd på viner från Etihads exlusiva utbud och vi spenderade mycket tid för att komma på hur han kommit åt dessa viner. Det visade sig att han fått dessa som gåva och bjöd på dessa såväl som otroligt gott kött med potatis gratäng och bea sås. Jag var bra överasskad att se han vid spisen och änn mer förvånad över att maten smakadebra. Starkt jobbat där!  =) Jag är stolt och så otroligt tacksam.

Jag for hem tidigt och somnade sent, men vaknade i alla fall inte bakis. Det var skön.. I dag har jag verkligen bara vilat, slappat och avslutade dagen med Bion 88 minuter. Klart sevärd film!

Nu ska jag vila.. min kropp behöver det! =) 

Var rädd om er!

Det har passerat många dagar väldigt snabbt nu, de flesta har jag spenderat i skolan. Jag läser som sagt första klass träning nu och i morgon har jag klarat av vår andra vecka. Bara en vecka kvar till lönehöjning och en ny utmaning. Att vakna tidigt varje morgon är verkligen inte min grej och jag vill rent av bara spy på mobilen som envisas om att pipa och förstöra mina drömmar. Jag är verkligen nöjd med skift jobb och skulle inte vilja ha det annorlunda..inte just nu i alla fall. =)

Som vanligt  ä det smockat med information i skolan och de trycker in så mycket de kan på så få dagar som möjligt... Jag måste verkligen säga att vi har bra grejjer med mycket kvalitets rodukter. Bara det bästa är bra nog... Viner som är så exklusiva att de inte finns i butikerna, rosa salt från australien som är otroligt unikt och faragammo skönhetsprodukter. Franskt fint smör och iransk kaviar. =) sen har vi svenskt bröd ;) och Norskt voss vatten som tydligen är det renaste i världen... Det är kul att lära sig och jag tycker det ska bli kul att väl gå ombord och känna att i verkligen har bra produkter att erbjuda.

Som tur är har inte proven regnat tätt. Det brukar däremot innebära att vi får större prov mot slutet och så blev det så kalart även denna gång. Vi hade både skriftligt och praktiskt prov och det kommer mera. Båda gick super bra och jag fick jätte fint omdömme och beröm. Dessutom blev jag utnämn till "bästa vinkännaren" . Det berodde nog mest på min smöriga taktik som innebar att focusera på att känna till alla produkter och kunna beskriva viner under de praktiska provet. Kunskap är makt! ;) 

Livet traskar på, med upp och nedgångar. Jag har verkligen varit i en av de djupare svackor i mitt liv och det känns som om jag börjar få lite fotfäste igen. Mycket lär jag mig här nere och det är bara att se sanningen och verkligheten i vitögat och göra något åt saken. Val är aldrig lätta och ibland önskar jag mig boken "Facit över Louise liv" men då tappar väl livet charmen?

Dagarna passerar och jag är numera i skolan.Det babblas på om respekt, hjälpa varandra hit och dit.. och massor av annat viktigt, men för mig otroligt sjävklara saker. Dock tror jag det är bra att ha dessa små träningsstunder i vårt jobb och speciellt då det finns 116 olika nationalliteter i vårt företag. Det är lätt att tappa focus.. sedan kommer största delan av mina kollegor från delar av världen där tack, hövlighet, respekt, jobb mm mm inte exicterar..

Jag läser just nu flitigt artiklen på aftonbladet om "svenska hjältar" och blir lika lycklig i kroppen varje gång. I dag var det om två pojkar som räddat en äldre man från att drunkna och jag måste erkänna att tårarna var nära. Jag tycker det är så otroligt självklart att hjälpa till när man kan, men så många gånger är man inte på rätt ställe vid rätt tid.. Jag blir verkligen rörd av händelser som dessa.. Minns ni för många år sedan när "räddarna" eller vad de nu hette gick på tv i sverige? Jag mins fortfarande avsnittet om kvinnan vars barn blivit påkörd och låg under bilen. Dörren var låst och föraren inuti medvetslös. Paniken inom henne gav henne styrk att lyfta hela bilen och få loss sitt barn. Det är helt otroligt vad vi som människor kan åstakomma när känslan tar över och vi förflyttar förnuftet och tankarna åt sidan, oftast till det possitiva. Men det finns oxå stunder där en känsla tar över så pass att man medvetet skadar de människor man älskar och bryr sig om. Sånt har jag tyvärr sett hända hos människor runt om mig och i min närhet, det är inte roligt

Det är ett fåtal gånger i mitt liv där jag verkligen trott att.. ja.. då var det dax.. Nu slutade det roliga. Tack och lov har jag haft tur, lyckats förhindra förloppet eller haft en nära vän som sett till att det hela inte slutade riktigt illa.

En av de gånger jag mins som bäst är när jag och Sanna, små och unga, var ut med ponnyn och körde. Jag vet inte hur den lilla flickan och jag fick styrka att stoppa denna skenande koloss, som verkligen trodde att han sprang för sitt liv, men i själva verket höll på att förstöra sig själv och oss rejält. Men på något konstigt sätt lyckades vi med paniken i rösten till varandra kommunicera fram en snabb lösning och med kraft från ingen stans lirkade jag mig loss från slående hovar och skacklor,  borrade ner hälarna i isen och ströp lufttillgången för djuret som fick honom att falla. Den lilla lätta Sanna balaserade som på en skör lina för att få hela sulkyn att köra på ett hjul, lägga tyngden precis rätt för att undvika att den föll och därmed undvika en katastrof.

När jag ser tillbaks på vissa händelser så inser jag också hur otroligt dum jag varit som ung ibland, (och det här kommer jag säkert säga igenom om ett par år). Men hur många gånger har jag inte satt mig i en situation som hade kunnat sluta illa men aldrig ens tänkt tanken..?

Nåja, nu ska jag ta tag i skolarbetet, det är skrämmande hur jag kan skjuta upp vissa saker. Det är andra dagen i skolan och jag tänker redan, ää jag gör det i morgon. NU ska jag ta mig i kragen och fixa till det här. =) Det finns inget i morgon, vem vet hur morgondagen ser ut?

jag e rätt matt.. borde nog söka reda på min inre styrka oxå ;)

Pizza är som godast när det bara är skinka, ost och färsk tomat på.. lite ruccola sallad gör susen med en pizzasallad. I dag åt jag nog bland den godaste pizza jag ätit, förrutom den i grekland med Reza som ligger på en stadig första plats.. Jag undar om det är hungern som avgör eller helt enkelt bara att det smakar bra? Hemma kan jag inte äta pizza utan pizza sallad.. och dessa två kan jag äta bara som de är.. vilket borde innebära att de är bättre? ja, jag vet inte.. I dag var jag inte så hungrig och jag åt ensam i hotellsängen så det måste vara det andra alternativet. =) 

När jag stod och väntade på min pizza så passade jag på att gå ut och njuta lite av vädret. Restaurangen och hotellet vi bor på ligger så jag kan se alla take off och landing från flygplatsen. Jag riktigt rös när planen lyfte och jag hörde de mullrande ljudet från motorn. Jag verkligen älskar att flyga.. jag önskar bara att våra passagerare var lite mer annorlunda och hoppas jag kommer uppskatta servicen mer nu när jag får min träning. Sen önskar jag så klart, mest av allt..att det var hemma i Sverige...

Europa är lustigt, här i geneve tar de inte betalkort någonstans verkar det som. När jag väl skulle betala min iskalla efterlängtade dr pepper på macken så vägrade kvinnan i kassan att ta mitt kort för att summan var så liten. Jag sa att jag hade euro och fick då betala 4,5 euro..för en dr pepper?! i abu kostar en burk 1 dirham..dvs. 1,6 kr.. Vilken skam.. men jag bara måste ha,, =)

I dag kom glädjande nyheter, Malin är på nertåg till mig. Hon landar den 17 oktober i abu dhabi. =) Jag har sprungit på moln runt i geneve sedan det glädjande smset. Nu börjar nedräkningen!

Jag har haft en bra dag, mötte upp med Lenas kompis som var till oss i abu, Peter, han visade mig delar av geneve jag inte sett och vi avnjöt en dyr och inte allt för god lunch uppe i vackra gamla stan. Jag är tacksam för tiden du tog dig..tack tack tack! Du gjorde min geneve..=)

Jag har precis använt min ansiktsmask som jag köpte fråån syrien och döda havet..Känns skönt i ansiktet..=) Bra grejjer..

Jag borde sova som vanligt, men ligger och kuckilurar. Det här är något jag måste tvinga mig själv att sluta med..  Ligger och funderar och funderar på livet och allt rumt omkring så jag bara vrider mig i sängen. Borde försöka nu med en bok för att tänka på annat, annars är jag död i morgon på planet och det är inte roligt.

Slutligen.. Sanna, nej jag har inte svensk tv. =) har inte sett ordentligt på tv på månader och änn mindre följt något program.. däremot finns svt.se .. där kan jag se allt när jag vill, hur jag vill när jag har tråkigt eller är sugen på svenskt.. ;) Du är för söt!