Länge sedan sist..
Det var länge sen jag skrev, orken har bara inte funnits där.. kanske inte tiden heller.
Malin har varit hos mig, kan nog inte beskriva hur rätt i tiden dena lilla glädjens virvelvind kom till mig. Vi har haft dagarna fulla med aktiviteter, prat och mycket skratt. Vi han med allt från att se abu land till dubai och en liten snabb tripp till kina och muren, shopping och nya vackra res minnen. Vilse i peking var ungefär som att vara vilse i vietnam.. men nu har jag lärt mig, aldrig tappa eller ge bort adress lappen..aldrig igen.. =) Det är så härligt att dela resminnen med någon, inser verkligen nu hur mycket det betyder att se världen med någon jag känner och inte olika kollegor för varje resa. Det har varit ett annorlunda sätt, jag har verkligen rest "själv".. Nu vill jag bara på en längre tripp, se något nytt med någon jag verkligen vill dela minnena med. Det är inte lika ironiskt och hysteriskt roligt när man klätt upp sig för att åka och äta peking anka kl 23 på kvällen om man vore själv, inte heller att gå på kinesisk kareoke och bli utpekad för att vi förmodligen var de enda vita som besökte de skrikande sångfåglarna på en lång lång tid ( som dessutom nästan blev bra efter ngn timmes tvångs lyssnande...) =) små små minnen, många många interna skratt.. =)
Det kändes så fel, så overkligt och tomt när Malin skulle åka hem igen.. tiden går för fort när man har roligt och jag vänjer mig bra snabbt att ha de jag älskar mig nära. Alla tyckte det bästa vore om hon flyttade hit.. och jag var inte seg på att stämma in. Det är gånger som dessa jag verkligen slås av tanken vad jag gör så långt borta när en riktiga glädjen i livet finns i människor jag bryr mig om. Mitt jobb och liv är underbart, men aldrig så bra som när jag har någon jag bryr mig om nära. =)
Samma eftermiddag som jag lämnat Malin, med en klump i halsen, köpte jag en biljett till Bangkok och underbara thailand. Vad kunde bli bättre än en resa till 2 gamla resekompisar, massage, thaimat och fina bikinis ett par dagar? jag njöt! =) Jag önskar bara att de inte var 2 dagar utan kanske 2 månaders som jag var där,, det är dock lite lustigt hur tiden i thailand alltid känns längre än den är. Två dagar i abu bara flyger förbi, 2 dagar i thialand är mer av en njutning.. jag älskar de fördelar jag har i mitt yrke, jag e lyckligt lottad som har alla dessa förmåner.
I morgon ska jag till sidney igen, vet inte hur många gånger jag varit där. det ska bli roligt i alla fall =) den är lång och denna gång kanske jag inte behöver dö av trötthet när jag gör något.. =)
Kika in på min krativa systers bogg, hon syr jätte fina saker till barn. Jag är stolt, super stolt!
http://www.teckotecko.blogspot.com/
Dax att sova..! Var rädd om varandra.
Puss och Kram
jag som person
Jag fick ett tipps genom att läsa en väns blogg och gjorde ett personlighetstest. Testa du oxå.
http://se.41q.com/
Här är mitt resultat! =) hahaha kolla in jobben de tycker skulle passa mig!
"Din personlighetstyp:
Varmhjärtade, noggranna och populära. Sätter andras välbefinnande framför sitt eget. Stark pliktkänsla. Ansvarsfulla. Värdesätter traditioner och trygghet. Vill vara till nytta för andra. Behöver uppmuntran för att må bra. Välutvecklat sinne för form och funktion.
Karriärer som skulle kunna passa dig:
Sjuksköterskor, lärare, administratörer, hemkunskapslärare, barnomsorgspersonal, familjerådgivare, präster, kontorsansvariga, personalvetare, socialarbetare, ekonomibiträden, redovisningsansvariga, tandsköterskor, hemmafruar/hemmamän, receptionister, religionslärare, talpedagoger."
Natt tankar..
Människor man möter kommer och går och jag har insåg för länge sedan att de som en gång gjort ett starkt intryck kommer för att stanna för alltid. Känslan av trygghet är något jag saknar och ständigt söker efter och inser allt mer att den måste finnas inom mig. Känslan att låta de personer som berört mig försvinna i något difust facebook mönster där jag spanar på deras liv från distans exicterar inte i min värld.. ändå händer det. Det går nog inte en dag utan att jag ägnar en tanke på de människor som i dag står mig nära eller en gång gjorde. Jag kan lyssna på låtar, eller känna en doft och bara le åt minnen. Ibland kan jag inte sluta fundera på hur saker och ting sett ut om jag tagit andra vägar i livet, men å andra sidan vet jag att jag förmodligen varit olycklig och stampat på samma mark och resultatet sltat desamma ändå. Jag har nog alltid varit och kommer alltid vara det jag önskat, en liten fågel.. skillnaden är att jag inte längre lär mig att flyga själv utan numera flaxar för fullt mot ett oanat mål.
Det är lustigt hur ens livs trygga tillvaro kan slås undan med små hackande slag tills man faller och har svårt att finna stödet och styrkan att stå upp igen. Jag kommer aldrig förstå mig på folk helt och den tanken är frustrerande nog.. Det är fantastiskt hur ett litet paket med ett vykort och favoritchipsen kan lyfta en människa så högt att tårarna inte går att hindra.
God natt! =)
Trött..
Jag har hunnit med en liten tur till munchen och vackra Eurpoa. Dock var det iskallt denna gång och inte riktigt samma sköna väder som i Frankfurt. Jag fick däremot den där härliga känslan jag hade hösten hemma i Sverige när jag promenerade upp till moster med tjalle och gick på promenad, även om vinden ven i håret och vindarna blåste kalla. Det var så mysigt att sedan komma in, rosig om kinderna och avnjuta en kopp varm choklad medan Tjalle somnade sött brevid mina fötter.
Munchen bjöd inte bara på iskallt väder utan god öl, otroligt smarrig mat och skön samanhållning i gänget. Vi fick på den omtalade "oktoberfest" men kunde inte riktigt släppa loss då vi hade tidig flygning hem näst kommande dag. Det var en riktigt bra stämning och en annourlunda upplevelse. Tror det där verkligen är världens fest om man har möjlighet att gå fullt ut. Vi åkte karuseller och åt sockervadd.. det var som världens största "barnensdag" för vuxna. =)
Jag har haft det väldigt jobbigt senaste tiden, det har mest berott på att en människa som jag verkligen brytt mig och om älskat helt slagit bakut och numera beter sig mer än illa..Det har lett till många sömnlösa nätter och mycket energi som går till helt fel saker... jag hoppas det hela löser sig bra till slut...
Hur som hellst blev jag inspererad att göra något roligt för att lägga min energi och mina tankar på annat. Så maggies spontana ide om att investera i inlines när jag i dag var på alwhada mall, var väldigt behövligt och välkommen. Sagt och gjort, jag prutade lite och vipps stod jag där med ett par inlines och knäskydd för 400 dirham.. bra pris eller inte, ja det vet jag inte.. och om det e bra? jag har ingen aning! =)
Vi skyndade oss hem och jag kastade på mig de rullisarna. Jag har nog aldrig aldrig vinglat så förr och såg nog ut som en riktigt risig bambi. Vi stapplade oss ut på något som ska föreställa trottoarer, men insåg snabbt att gatan är mer säker.(?) Aldrig har nog så många människor skrattat åt mig och det var länge sen jag hade sånt härligt skratt själv..det var riktgit kul och jag kan bara tänka mig hur vi såg ut. Kobenta, med skydd..något framlutade med ankrumpa och armarna beredda att ta emot fallet.. emellan åt såg vi nog proffsiga ut, intalade vi oss i alla fall.. =) Nästa gång tror jag vi tar oss ner till vår väg brevid havet var det är menat att man ska motionera och cykla..Där behöver vi nog bara oroa oss för varandra och inte massa bilar och vägar, trottoarer, övergångsställen och andra oanade hinderbanor.
Nu ska jag vila lite, har nämligen standby i natt och har inte sovit en blund.. Hoppas de inte ringer. =)
