En resa i livet

Bus har flyttat hem hit för en liten stund, pappa Mathias kan äntligen få åka hem på en ordentlig semester.
Lite nervösa har vi nog alla tre varit, men jag har hopp om att detta ska fungera riktigt bra.


Efter ett gråtande avsked från Bus och en förvånandsvärt tyst bilresa så kom vi fram.

Han kikade försiktigt upp ur väskan innan han hoppade ut och med en hukad men nyfiken kroppshållning började undersöka den nya platsen. Bus har aldrig lämnat sitt hem tidigare och än mindre varit ifrån Mathias då.

Huset är så kattsäkert det kan bli, kablar är undan gömda, små saker bort plockade, toalett papper och toalocken stängda.. men han lyckades hitta ett hål bakom toalettstolen var han försökte trycka sig in i desperat försök att gömma sig, helt normalt när allt är så nytt. Med hjärtat i halsgrupen lyckades jag med hjälp av Sam att dra fram en skrikande Bus och vi kan nu konstatera att toan blir låst dessa dagar..

Men gömställen finns det gott om.. vissa lite bättre..


än andra..



Den största stressen börjar lägga sig, vi har kramats, tittat på saker och lyssnar på Melissa Horn..
Sakta men säkert kommer den goa, självsäkra och mer nyfikna Bus fram..


Vi kommer att ha en fin tid tillsammans.. ge oss bara någon dag bara så vi hinner installera oss ordentligt.. ;)