En resa i livet

Jag tycks dra mig till folk som ständigt gör mig illa på ett eller annat sätt. Eller är den den här sjuka världen som är så otroligt tvistad så folk bara inte förstår bättre? Ibland kan jag verkligen inte se syftet med en handling, personen måste väl vara medveten om konsekvenserna av sitt agerande? Hur kan man vilja göra en annan människa så otroligt illa?

Jag är så fruktansvärt less på lögner, historier som ändras och att ärligheten inte kan komma rakt ut och först från människan. Jag har lärt mig med tiden att även de små lögnerna skadar och sanningen alltid kryper upp till ytan. Jag kan förstå någon vit lögn för att skydda sig själv eller andra, men att skada någon, ljuga om något eller bara bete sig idiotiskt håller på att driva mig till vansinne.

Ibland känner jag mig som den mest ensamma människan på jorden omringad av människor som inte tycks komma från samma planet som jag. Eller är jag rent av från min egen planet?

I dag vill jag bara lägga mig i ett varmt badkar och sjunka ner som de gör i filmerna, eller flyga till månen och stanna där med en hund.. jag skulle sitta där och dingla med tasssarna och kika ner på allt som sker och alla människor som gör illa varandra, pussa vovven på nosen och titta på de vackra stjärnorna.

Jag förtjänar inte det här... Vill spy över vissa händelser. Så besviken jag blir..
Bakis är jag oxå.. fantastistk!

Tur att semestern är nära, jag behöver komma bort från denna ytliga, kalla plats och värld.